Dracula (Nybörjare)

Resan till det mörka slottet

Jonathan Harker är en ung man från England. Han arbetar som jurist. Han är duktig och han vill göra ett bra jobb. Han har en förlovad som heter Mina. Han älskar henne mycket och vill snart komma hem till henne igen. Jonathan har ett uppdrag. Han ska resa långt bort, till ett land som heter Transsylvanien. Transsylvanien ligger i östra Europa, mycket långt från England. En rik och mystisk man bor där. Han heter greve Dracula. Greve Dracula vill köpa ett hus i London och flytta till England. Jonathan ska hjälpa honom med papper och lagar. Det är ett viktigt uppdrag och Jonathan är stolt.

Jonathan reser med tåg genom många länder. Resan är lång och han ser många nya platser. Han skriver allt i sin dagbok. Han skriver om vad han ser längs vägen och om sin kärlek till Mina. Han tänker på henne varje dag. När Jonathan kommer nära Transsylvanien märker han något konstigt. Människorna runt honom ser rädda ut. En gammal kvinna på ett värdshus frågar Jonathan vart han ska resa. Jonathan svarar lugnt att han ska till greve Draculas slott. Kvinnan blir omedelbart mycket rädd. Hennes ansikte blir vitt som papper. Hon tar tag i hans händer och säger att han absolut inte ska åka dit. Det är farligt, säger hon. Andra människor i rummet hör vad Jonathan säger. De tittar på honom med stora ögon. Några viskar till varandra på ett språk Jonathan inte förstår. Några ber en tyst bön för honom.

Jonathan förstår inte varför de är så rädda. Han tänker att de är enkla och vidskepliga människor. Han ska göra sitt arbete och sedan åka hem till Mina. Han är inte rädd. Innan Jonathan lämnar värdshuset gör den gamla kvinnan något speciellt. Hon tar ett litet religiöst kors och hänger det varsamt runt hans hals. Hon ber honom att alltid bära det. Hon säger att korset ska skydda honom mot det onda. Jonathan tycker det är lite konstigt, men han är snäll och tackar henne. Han stoppar korset under skjortan och glömmer det snart.

På kvällen kommer en vagn för att hämta Jonathan. Föraren är en stor och tyst man. Han säger ingenting under hela resan. Vagnen kör genom mörk och tät skog. Det är kallt ute och det blåser hårt. Jonathan ser inga hus och inga ljus längs vägen. Han hör bara vinden i träden och hästarna som travar i mörkret. Resan känns lång och obehaglig. Till slut stannar vagnen. Jonathan tittar upp och ser ett stort och gammalt slott framför sig. Det är mörkt och skrämmande. Det ligger högt uppe på ett berg. Det finns inget ljus i fönstren och allt är tyst.

En man öppnar den tunga dörren. Det är greve Dracula själv. Han är gammal och mycket lång. Han är smal och blek som krita. Hans hår är vitt och hans ögon lyser rött i mörkret. Hans tänder är långa och vassa. Han ger Jonathan handen och den känns iskall. Dracula talar god engelska och är artig mot sin gäst. Han bjuder in Jonathan och det finns mat och varmt att dricka inne i slottet. Men Dracula äter och dricker ingenting själv. Han sitter bara still och tittar på Jonathan med sina röda ögon. Jonathan försöker vara lugn men han tycker att något är fel.

Jonathan märker fler konstiga saker. Det finns inga speglar alls i slottet. En morgon tar Jonathan fram sin lilla resespegel för att raka sig. Dracula kommer in i rummet och ställer sig bakom Jonathan. Jonathan tittar i spegeln men ser bara sitt eget ansikte. Dracula syns inte, trots att han faktiskt står direkt bakom Jonathan. När Dracula ser spegeln blir han plötsligt arg. Han tar spegeln och kastar den hårt ut genom fönstret. Jonathan är chockad och rädd. En natt bestämmer sig Jonathan för att utforska slottet. Han ignorerar Draculas varningar och går in i ett rum han inte har sett förut. Inne i rummet hittar han tre kvinnor. De är vackra men bleka och kalla. De rör sig tyst och sakta som skuggor i mörkret. De kommer nära Jonathan och vill bita honom i halsen. Jonathan kan inte röra sig. Han är paralyserad av rädsla.

Plötsligt stormar Dracula in i rummet. Han är rasande och skrämmer bort de tre kvinnorna. Han räddar Jonathan för stunden, men det är ingen god handling. En man bär snart in en liten säck till kvinnorna. Inne i säcken rör sig något litet och gråter svagt. Det är ett litet barn. Sedan är allt tyst. Jonathan förstår vad som har hänt. Han mår mycket illa och är fylld av djup skräck och sorg. Jonathan försöker lämna slottet men alla dörrar är låsta och alla portar är stängda. Han kan inte komma ut. Han är en fånge. Greve Dracula är inte hans vän. Greve Dracula är ett monster.

En dag går Jonathan ner i slottets mörka källare. Han hittar Dracula liggande i en stor trälåda, som en kista. Han ser ut som en död man. Men hans ögon är öppna och hans läppar ler svagt. Det är det mest fruktansvärda Jonathan någonsin har sett. Snart börjar Dracula förbereda sin resa till England. Männen bär ut stora och tunga lådor från slottet. Lådorna är fyllda med jord från Transsylvanien. Dracula måste sova i sin hemjord för att överleva. Han tar med sig lådorna på ett skepp och reser mot London.

Dracula lämnar slottet och lämnar Jonathan ensam med de tre vampyrkvinnorna. Jonathan vet att han kommer att dö om han stannar kvar. Han bestämmer sig för att fly. Han klättrar ut genom ett smalt fönster och nerför slottets höga väggar med bara händerna. Det är högt och farligt men han lyckas. Han springer genom den mörka skogen, sjuk och utmattad. Han vet inte var han är eller vart han ska. Till slut hittar någon honom medvetslös på vägen. Han förs till ett sjukhus i staden Budapest. Han har hög feber och är förvirrad. Men han lever.

Vampyren anländer till England

Medan Jonathan ligger sjuk på sjukhuset i Budapest händer det saker långt därifrån. I England, i en liten kuststad som heter Whitby, är två unga kvinnor på semester. Den ena heter Mina Murray. Hon är Jonathans förlovade. Hon är klok och snäll och hon älskar Jonathan djupt. Hon är orolig för honom eftersom han inte har skrivit på länge och hon inte vet var han är. Den andra kvinnan heter Lucy Westenra.

Lucy är Minas bästa vän sedan barndomen. Hon är vacker och livlig och alltid full av energi och glädje. Lucy och Mina promenerar längs kusten varje dag, dricker te och pratar länge om livet och om framtiden. Det är en lugn och god tid för dem båda. Men snart händer något som ändrar stämningen. Lucy berättar för Mina att tre olika män har friat till henne. Den första mannen heter dr Seward. Han är en seriös läkare som arbetar på ett stort mentalsjukhus utanför London. Den andra mannen heter Quincey Morris. Han kommer från Amerika och är varm och vänlig. Den tredje mannen heter Arthur Holmwood. Han är brittisk adelsman och Lucy tycker allra mest om honom.

Lucy väljer Arthur och säger ja till honom med glädje. Men hon är uppriktig ledsen för de andra två männen och vill att alla ska förbli goda vänner. Det gör de. Både dr Seward och Quincey Morris accepterar hennes val med värdighet och respekt. En natt kommer en stark storm till Whitby. Vinden är hård och havet är svart och våldsamt. Människorna i staden stänger sina fönster och stannar inomhus. Men ute på det mörka havet syns en stor och mörk form.

Ett stort skepp driver in mot hamnen utan kontroll. Det heter Demeter. Det kraschar in mot stranden med ett stort brak. Folk springer dit för att se vad som har hänt. Men på skeppet finns ingen levande människa. Hela besättningen är spårlöst borta. Bara kaptenen finns kvar. Han är fastbunden vid rodret med tjocka rep. Han är död. Kaptenens dagbok hittas på skeppet. Den berättar en fasansfull historia. Under hela resan från östra Europa försvann männen en efter en, natt för natt. Varje morgon var det en man färre. Ingen hörde något. Ingen såg något. Kaptenen var till slut helt ensam ombord och hans sista ord i dagboken är desperata och fyllda av rädsla.

Strax efter att skeppet kraschar ser folk en stor svart hund hoppa iland från däck. Hunden springer upp mot den gamla kyrkogården ovanför staden och försvinner i mörkret. Ingen ser hunden igen. Lucy börjar förändras efter stormen. Hon sover dåligt och ser trött och blek ut på dagarna. En natt vaknar Mina och märker att Lucys säng är tom. Mina letar länge och hittar till slut Lucy uppe på kyrkogården. Lucy sitter på en gammal stenbänk med ögonen halvöppna. En mörk figur verkar böja sig över henne. Men när Mina kommer nära försvinner figuren som om den aldrig funnits.

Mina tar Lucy hem. Lucy är kall och minns ingenting. Mina tittar på Lucys hals och ser något konstigt. Det finns två små runda märken på huden, som bett från ett djur. Mina tänker inte mer på det men det stör henne. Lucy fortsätter att försämras. Hennes hud är vit och hon sover mycket men verkar aldrig vila. Hon minns ingenting om nätterna och är ofta förvirrad. Mina är djupt orolig men förstår inte vad som håller på att hända med hennes vän.

Det är Dracula som gör Lucy sjuk. Han besöker henne i mörkret varje natt. Han manipulerar hennes sinne och dricker hennes blod. Det är därför hon är så blek och svag. Det är därför hon inte minns nätterna. Men ingen vet detta ännu. Ingen förstår vad som verkligen händer. Sedan en dag får Mina ett brev från Budapest. Det handlar om Jonathan. Han är sjuk och behöver hjälp. Mina tvekar inte. Hon packar sina saker och lämnar Whitby. Hon reser ensam hela den långa vägen till Budapest.

När Mina anländer till sjukhuset ser hon Jonathan. Han är smal och blek och ser äldre ut än hon minns. Han är fortfarande rädd och vill inte tala om vad som hände i Transsylvanien. Mina håller hans hand och säger att allt kommer att bli bra. På sjukhuset gifter sig Mina och Jonathan. Det är en liten och enkel ceremoni men de är lyckliga och äntligen tillsammans igen. Jonathan ger sin dagbok till Mina. Han kan inte läsa den själv. Det är för smärtsamt. Mina lovar att ta hand om den.

Tillbaka i England är Lucy nu allvarligt sjuk. Dr Seward förstår inte vad som är fel med henne. Han skriver ett brev till sin gamla lärare, professor Abraham Van Helsing. Van Helsing är en klok man från Holland. Han har studerat medicin länge men också mörka och konstiga fenomen som de flesta läkare aldrig tänker på. Van Helsing reser till England och undersöker Lucy noga. Han ser märkena på hennes hals. Han ser hur blek och svag hon är. Han förstår att hon förlorar blod men kan inte hitta något sår som förklarar det. Van Helsing talar lite och tänker mycket. Han avslöjar inte vad han misstänker. Men hans ansikte är allvarligt. Han vet att något mycket farligt har kommit till England.

Den vackra damen i natten

Van Helsing arbetar hårt för att rädda Lucy. Han vet vad som är fel med henne men han säger det inte högt ännu. Ingen skulle tro honom. Istället gör han vad han kan. Han och dr Seward ger Lucy blod från friska människor. Det kallas blodtransfusion. Arthur Holmwood ger blod. Quincey Morris ger blod. Dr Seward ger blod. Till och med Van Helsing själv ger blod. De gör allt de kan för att hålla Lucy vid liv. Van Helsing gör också något annat. Han fyller Lucys rum med vitlöksblommor. Han hänger dem runt fönstret och dörren och runt Lucys hals. De andra förstår inte varför. Det verkar konstigt och barnsligt. Men Van Helsing insisterar. Vitlöken är viktig, säger han. Fråga mig inte varför just nu, säger han. Lita på mig. Lucy mår lite bättre under några dagar. Färgen kommer tillbaka lite i hennes kinder. Hon sover bättre. Det verkar som om de kanske kan rädda henne.

Men en natt händer något hemskt. Lucys mamma kommer in i hennes rum. Hon är en snäll och kärleksfull kvinna men hon förstår inte varför rummet är fullt av vitlök. Den starka lukten är obehaglig, tycker hon. Hon vill att hennes dotter ska ha det trevligt och bekvämt. Utan att tänka på konsekvenserna tar hon bort vitlöksblommorna från fönstret och från Lucys hals. Hon öppnar fönstret lite för att få in frisk luft. Sedan går hon och lägger sig. Hon vet inte att hon precis har tagit bort det enda som håller vampyren borta.

Samma natt, när Seward och Van Helsing inte är i huset, händer det. En stor och mörk varg krossar fönstret och hoppar in i Lucys rum. Det är ett fruktansvärt ljud. Lucy och hennes mamma vaknar av skräcken. Lucys mamma ser vargen och skriker. Hennes hjärta är gammalt och svagt. Chocken är för stor. Hon faller ihop och dör på fläcken, direkt där hon står, med Lucys hand i sin. Lucy är ensam med vargen och med sin döda mamma. Det är en av de mörkaste scenerna i hela berättelsen. Vargen försvinner lika snabbt som den kom. Men skadan är gjord.

Lucy dör några dagar senare. Hon är för svag och för skadad för att klara sig. Hennes vänner och Arthur Holmwood är vid hennes sida i slutet. Det är en sorglig och tyst stund. Arthur håller hennes hand och gråter. Lucy ser fredlig ut när hon dör, nästan vackrare än vanligt. Det är detta som oroar Van Helsing. En döende människa ska inte se ut så. Det är fel, tänker han. Det är inte frid. Det är något annat. Van Helsing vaktar Lucys kropp och undersöker henne noga. Han lägger vitlök i kistan och ett speciellt kors. Han gör detta i hemlighet. De andra förstår fortfarande inte varför.

Snart börjar tidningarna i London skriva om något märkligt. Barn försvinner om nätterna i en park nära kyrkogården. När barnen hittas igen är de svaga och har märken på halsen. De berättar alla om en vacker kvinna som lockar dem med sig i mörkret. Barnen kallar henne “bloofer lady”, ett barnsligt sätt att säga “beautiful lady”, vacker dam. Van Helsing läser dessa artiklar och förstår omedelbart vad det betyder. Hans ansikte blir allvarligt och tungt. Han går till dr Seward och förklarar. De måste öppna Lucys grav, säger han. De måste göra det nu. Seward tror inte på Van Helsing. Det verkar omöjligt och vansinnigt. Men Van Helsing insisterar. Till slut går de dit tillsammans, på natten, Seward och Van Helsing och Arthur Holmwood och Quincey Morris. De öppnar graven och tittar in i kistan. Den är tom.

Männen tittar på varandra i mörkret. Ingen säger något. Sedan ser de henne. Lucy kommer gående genom kyrkogårdens mörka träd. Hon är vacker som alltid men hennes ögon är kalla och tomma och rovlystna. Hon håller ett litet barn i famnen. Barnet verkar sovande och orört. Lucy ser gruppen och ler ett leende som inte liknar hennes gamla leende alls. Det är ett kallt och farligt leende. Arthur Holmwood ser henne och är paralyserad. Han älskade henne. Han älskar henne fortfarande. Men den varelsen som står framför honom är inte längre Lucy. Det är något annat som bär hennes ansikte.

Van Helsing håller upp ett kors och Lucy backar undan. De tar barnet och sätter det i säkerhet. Lucy försöker gå tillbaka till sin kista men Van Helsing blockerar ingången med heligt bröd. Hon kan inte komma in. Till slut försvinner natten och Lucy försvinner med den. Nästa kväll återvänder de till graven. Den här gången är Lucy i kistan. Nu måste de göra vad som måste göras. Van Helsing förklarar för Arthur att han måste vara den som handlar. Det är hans rätt och hans plikt eftersom han älskade henne.

Arthur tar en träpåle och driver den genom Lucys hjärta. Det är en hjärtskärande och fruktansvärd stund. Lucy skriker en gång och sedan är hon tyst. Van Helsing hugger av hennes huvud och fyller hennes mun med vitlök. Det låter våldsamt och hemskt. Men när det är klart ser Lucys ansikte äntligen ut som det gamla Lucys ansikte. Friden är äkta nu. De befriar henne från vampyrens förbannelse. Det är en handling av kärlek, inte av hat.

Nu ansluter sig Jonathan och Mina Harker till gruppen. De har rest från Budapest och är tillbaka i England. Mina har läst Jonathans dagbok och vet nu allt om Dracula. Jonathan är fortfarande blek och skakig men han är bestämd. De delar allt de vet med Van Helsing och de andra. Gruppen är nu komplett. De vet vad de måste göra. De måste hitta Dracula och stoppa honom.

Jakten börjar i London

Gruppen samlas nu på dr Sewards mentalsjukhus utanför London. De är sju personer: Van Helsing, Seward, Arthur Holmwood, Quincey Morris och makarna Harker. De sitter runt ett bord och delar all information de har. De läser dagböcker och brev och anteckningar. De lägger ihop allt de vet om Dracula och försöker förstå vad de måste göra nu. Van Helsing förklarar vad som krävs. Dracula sover i lådor fyllda med transylvansk jord. Det är hans hemjord och han måste ha den för att kunna vila och återhämta sig. Utan sin jord blir han svag och sårbar och kan inte överleva länge. Därför måste gruppen hitta alla hans lådor och förstöra dem. Om de tar bort alla lådor från London har Dracula ingenstans att gömma sig och ingenstans att vila. Han tvingas då lämna England.

Men det är inte enkelt. Dracula är smart och han har gömt sina lådor på många olika platser runt om i London. Gruppen måste arbeta metodiskt och snabbt. På mentalsjukhuset finns en patient som heter Renfield. Han är en konstig och farlig man. Han äter insekter och spindlar och råttor för att absorbera deras livskraft och bli starkare. Han pratar ofta om sin herre och om att blod ger liv. Dr Seward förstår inte vad allt detta betyder i början. Men med tiden blir bilden tydligare.

Renfield är mentalt kopplad till Dracula. Han kommunicerar med vampyren på ett sätt som ingen riktigt kan förklara. Han är som ett verktyg i Draculas händer och Dracula använder honom och mentalsjukhuset som en ingång till byggnaden. Och det är just vad Dracula gör. Han börjar besöka Mina i hemlighet under nätterna. Tre gånger kommer han till hennes rum. Männen vet ingenting om det. Mina sover och minns inte allt klart. Men Dracula dricker hennes blod och gör henne svagare och svagare för varje natt. Sedan en natt gör han något ännu värre. Han tvingar Mina att dricka hans eget blod. Det är en fruktansvärd handling. Det är på detta sätt som vampyrens förbannelse sprids från en person till en annan. Nu är Mina bunden till Dracula. Om hon dör innan Dracula är besegrad kommer hon att bli en vampyr efter döden, precis som Lucy.

Männen hittar Mina en natt. Hon är blek och blodig och nästan medvetslös på sin säng. Jonathan är despererat rädd när han ser henne. Gruppen förstår omedelbart vad som har hänt. Det är redan för sent att förhindra förbannelsen. Men det är inte för sent att rädda hennes liv. De måste hitta och döda Dracula innan Mina dör. Det är nu en kapplöpning mot tiden. Renfield dör samma natt. Dracula besökte honom och dödade honom när han inte längre var användbar. Seward hittar honom på golvet i hans rum, svårt skadad och ensam. Det är ett brutalt slut för en tragisk man.

Gruppen börjar nu arbeta snabbt och systematiskt. De spårar Draculas lådor runt om i London, till de adresser och fastigheter som Dracula har köpt. En efter en hittar de lådorna och förstör dem. Van Helsing fyller varje låda med heligt bröd som vampyren inte kan motstå. När en låda är behandlad kan Dracula inte längre vila i den. Han förlorar en fristad i taget. Dracula märker vad som händer. Han är gammal och intelligent och farlig. Han förstår att han är i fara. Gruppen försöker hitta honom i hans hus nära Piccadilly i centrala London. Det är en av hans viktigaste adresser. Männen bryter sig in och hittar den sista lådan och förstör även den. Men Dracula är inte i huset. Han är redan borta.

Sedan ser de honom utanför. Dracula dyker upp på gatan och ser gruppen. Han förstår att hans tid i London är över. Han är rasande men han väljer att fly istället för att kämpa. Han rör sig snabbt som en skugga och försvinner in i en smal gata. Männen springer efter honom men det är för sent. Han är borta. Nu vet gruppen att Dracula reser tillbaka till Transsylvanien. Han tar med sig sin sista låda på ett skepp österut. Han flyr från England men han är inte besegrad. Han är fortfarande levande och fortfarande mycket farlig.

Van Helsing sitter länge och tänker. Sedan får han en viktig idé. Minas koppling till Dracula, förbannelsen som han lade på henne, kan kanske vändas mot honom. Dracula och Mina är nu mentalt förbundna med varandra. Det är ett hemskt band. Men det kan också vara ett användbart verktyg. Van Helsing hypnotiserar Mina. Under hypnosen kan Mina känna vad Dracula upplever på avstånd. Hon ser mörkt vatten och hör vinden och känner rörelsen av ett skepp på havet. Dracula är på väg mot öster. Han är på havet just nu.

Gruppen fattar sitt beslut. De ska inte vänta på att Dracula återvänder. De ska jaga honom hela vägen till Transsylvanien och möta honom på hans egen mark. Det är en farlig plan. Kanske omöjlig. Men de har inget val. Minas liv hänger på att de lyckas. Varje dag som går är Mina lite mer bunden till mörkret och lite längre bort från dem. Jonathan är rädd men bestämd. Han har sett Draculas slott och vet hur farlig vampyren är. Men han tänker på Mina och han väljer att kämpa. Gruppen packar sina saker och reser österut, guidade av Minas visioner under hypnosen och Van Helsings djupa kunskap. Jakten har börjat på allvar.

Det sista slaget

Gruppen anländer till staden Galatz i Rumänien. De vet att Dracula är på väg mot sitt slott med sin sista låda. De vet också att de måste stoppa honom innan han når dit. Om Dracula kommer hem till sitt slott blir han svår att besegra. Slottet är hans mark och hans styrka. Gruppen delar upp sig för att täcka mer mark. Van Helsing och Mina reser tillsammans mot Draculas slott i bergen. Jonathan Harker och Arthur Holmwood följer floden på båt för att jaga Draculas transport. Quincey Morris och dr Seward reser på land längs flodens strand. De omringar Dracula från flera håll samtidigt.

Mina är fortfarande under förbannelsen. Varje morgon hypnotiserar Van Helsing henne och hon berättar vad hon ser och hör genom sin koppling till Dracula. Men kopplingen blir svagare ju närmare de kommer slottet. Det är som om Draculas mark skapar ett skydd runt honom. Gruppen måste skynda sig. Van Helsing och Mina rider genom de mörka och kalla transsylvanska skogarna. Det är en lång och svår resa. Vädret är dåligt och vägarna är smala och farliga. Men Van Helsing är bestämd och Mina är modig. De stoppar inte.

Till slut når de Draculas slott. Det står mörkt och tyst på berget, precis som Jonathan beskrev det i sin dagbok. Van Helsing lämnar Mina i ett skyddat läger utanför slottet. Han ritar en helig cirkel runt henne med heligt bröd. Ingenting ont kan tränga in i cirkeln. Mina är trygg där inne. Van Helsing går ensam in i slottet. Det är dystert och kallt och mörkt. Han hittar det rum där de tre vampyrkvinnorna sover i sina kistor. De är vackra och hemska på samma gång. Van Helsing vet vad han måste göra och han tvekar inte. Han förstör dem en efter en med träpåle och heligt bröd. Det är ett tungt och dystert uppdrag. Men det är nödvändigt. När det är gjort är slottet äntligen tomt på ondska.

Sedan sätter Van Helsing sig ner och väntar. Han och Mina är nu vid slottet. De andra är på väg. Längre bort på floden och längs vägarna pågår jakten. Dracula transporteras i sin sista låda på en stor vagn. Vagnen körs av romani-män som arbetar för Dracula. De vet kanske inte exakt vem de hjälper men de gör sitt jobb och de rider fort.

Jonathan och Arthur jagar från floden. Morris och Seward jagar från land. Det är en desperat kapplöpning. Solen börjar gå ner mot horisonten. Om Dracula når slottet innan solen går ner kan han vakna och bli fri. Och då är allt förlorat. Det blåser kallt och snön faller lätt. Himlen är röd och orange i väster. Mörkret kommer snabbt i bergen.

Gruppen stänger in romani-männen och vagnen på en smal väg. Det är ett kaotiskt och farligt ögonblick. Männen på vagnen försöker försvara sig. Det är höga röster och hästar som stampar och vapen som glimmar i det svaga ljuset. Jonathan Harker kastar sig fram mot vagnen. Han klättrar upp och drar av locket på den stora träkistan. Inne i kistan ligger Dracula. Hans ögon öppnas långsamt. Han ser Jonathan. Hans läppar drar sig tillbaka och hans vassa tänder syns. Solen är nästan borta. Sekunder återstår.

Jonathan tar sin stora kniv och hugger av Draculas huvud med ett kraftfullt slag. I samma sekund sticker Quincey Morris sin bowie-kniv djupt in i Draculas hjärta från sidan av kistan. Dracula skriker inte. Han bara förändras. Hans kropp börjar vittna och upplösas. Hans ansikte kollapsar och hans händer blir till damm. Hans kläder faller tomma ner i kistan. På bara några sekunder är det ingenting kvar av greve Dracula. Bara stoft i den gamla träkistan. Hundra år av ondska slutar i tystnad och damm. Alla ser på. Ingen säger något på länge. Sedan märker Jonathan något. Minas ansikte förändras. Den röda märkningen som Draculas förbannelse hade lämnat på hennes panna försvinner sakta som dimma i morgonljus. Mina är fri. Förbannelsen är bruten. Hon gråter och Jonathan håller om henne hårt.

Men glädjen är inte fullständig. Quincey Morris sitter på marken. Under striden träffades han av ett vapen och hans sår är djupt och allvarligt. Han vet att han inte kommer att klara sig. Han tittar upp mot Mina och ser att hennes panna är ren och att hennes ögon är klara. Han ler. Han vet att det var värt det. Quincey Morris dör i lugn och frid på den transsylvanska marken med sina vänner runt sig. Han gav sitt liv för att besegra mörkret och för att rädda Mina. Det är bokens mest rörande stund. Han bad inte om tack. Han klagade inte. Han dog som han levde, med mod och värdighet och ett varmt hjärta. Hans uppoffring är den äktaste i hela berättelsen och det är omöjligt att inte bli rörd.

Gruppen reser hem till England. De är trötta och ledsna och förändrade för alltid. De har sett saker som de aldrig kan glömma. Men de har vunnit. Sju år senare skriver Jonathan Harker ett kort efterord. Han och Mina har nu en son. Pojken är glad och frisk och full av liv. De kallar honom Quincey, efter sin tappre och gode vän som dog för att hans mamma skulle kunna leva. Det är ett enkelt och vackert sätt att hedra ett stort mod.