Tom Sawyers Äventyr (Nybörjare)

Toms bus och straff

Tom Sawyer är en pojke som bor i en liten stad som heter St. Petersburg. Staden ligger vid en stor flod, och många människor känner varandra där. Tom bor inte med sina föräldrar. Han bor med sin faster Polly och sin halvbror Sid. Faster Polly är snäll, men hon försöker också uppfostra Tom så att han blir en bra och ordentlig pojke. Hon vill att han ska gå i skolan, lyda regler och vara artig. Men Tom är inte alltid lätt att styra. Han tycker om att leka, skoja och hitta på bus. Han har mycket energi och gillar att vara ute i naturen.

Tom är ofta borta från skolan. Han skolkar ibland och går hellre och badar i floden eller spelar med sina vänner. Han tycker att det är roligare att simma, fiska eller springa runt än att sitta inne och läsa böcker. Ibland hittar han på små lögner för att slippa lektionerna. Han vill inte vara elak, men han gillar inte att följa tråkiga regler. Sid, hans halvbror, är annorlunda. Sid är lugn, tyst och följer alltid reglerna. Det gör att faster Polly ofta jämför pojkarna. Hon blir ofta arg på Tom och säger åt honom att han måste skärpa sig.

En kväll kommer Tom hem sent. Det är redan mörkt ute och faster Polly väntar oroligt. När Tom kommer in ser hon att han har blåmärken och smuts på kläderna. Han har varit i slagsmål med en annan pojke. Faster Polly blir både arg och bekymrad. Hon frågar varför han bråkat, men Tom vill inte berätta. Han försöker skämta bort det, men hon bestämmer att han ska få ett straff så att han lär sig att inte bete sig illa.

Nästa dag får Tom sitt straff. Han måste måla hela staketet runt huset med vit färg. Det är ett stort staket och solen skiner starkt. Tom känner att det här kommer att ta hela dagen. Han blir ledsen och irriterad. Han hade planerat att leka med sina vänner, men nu måste han arbeta. Han börjar måla långsamt, men snart får han en idé. Han vet att hans vänner kommer att gå förbi och titta på honom. Han bestämmer sig för att låtsas att det är något speciellt och roligt att måla staket.

Snart kommer Ben, en av Toms vänner, förbi. Ben har ett äpple med sig och ser att Tom står och arbetar. Han börjar reta Tom för att han måste jobba en så fin dag. Men Tom svarar att det inte är jobb – det är konst. Han säger att det inte är alla som får måla staketet. Det krävs skicklighet och noggrannhet. Ben blir nyfiken. Han vill också prova. Tom låtsas tveka och säger att det är svårt, men till slut låter han Ben måla lite – om Ben ger honom äpplet först. Ben går med på det och börjar måla med stor entusiasm.

Under dagen passerar flera andra barn. Alla tror att målningen är något roligt och speciellt. Tom låter dem måla en stund, men bara om de ger honom något i utbyte. Han får småsaker som glaskulor, en dörrhandtag, en kattunge och andra små föremål. När dagen är slut har Tom knappt målat själv, men staketet är klart. Han har också samlat en hel hög med små skatter från sina vänner. Han känner sig mycket nöjd. Han har lurat dem utan att vara elak – han använde bara lite list.

Senare använder Tom dessa småsaker på ett smart sätt. I söndagsskolan delar lärarna ut biljetter till barnen som kan recitera bibelverser. Om man samlar tillräckligt många biljetter kan man få ett pris, till exempel en fin bibel. Tom kan inte många bibelverser, men han vill gärna ha en bibel, mest för att imponera på andra. Han börjar byta sina småsaker mot biljetter från andra barn. Många går med på det, eftersom de hellre vill ha leksaker än biljetter.

Till slut har Tom samlat så många biljetter att han kan lämna in dem för att få en bibel. När han går fram till läraren med biljetterna blir alla imponerade. De tror att han är mycket flitig och kan många verser. Lärarna och kyrkans ledare blir glada och stolta, men också lite chockade. De har aldrig sett Tom visa så mycket intresse för religion tidigare. Tom tar emot bibeln och försöker se högtidlig ut, men innerst inne tänker han bara på hur roligt det var att lyckas få priset utan att egentligen kunna särskilt mycket.

Faster Polly får höra om händelsen och vet inte om hon ska vara stolt eller orolig. Hon vet att Tom är smart, men hon önskar att han använde sin intelligens för goda saker, inte bara för att slippa arbeta. Tom själv känner sig nöjd. Han tycker att livet är ett spel och att det gäller att vara listig för att vinna. Han vet att det kommer fler dagar med både bus och äventyr, och han är redan nyfiken på vad som ska hända nästa gång.

Kärlek och mörka hemligheter

Efter äventyret med staketet och bibelpriset händer något nytt i Toms liv. Han ser en flicka som han aldrig sett förut. Hon heter Becky Thatcher och är dotter till domare Thatcher, en respekterad man i staden. Becky är söt, med blont hår och fina kläder. Tom blir genast förtjust i henne. Han vill att hon ska tycka om honom och han försöker hitta sätt att imponera. När han minns att han nyligen fått ett bibelpris, inser han att det kan vara ett bra sätt att visa sig duktig. Becky ser honom som en pojke som klarar av svåra saker, och Tom känner sig stolt.

Tom och Becky börjar prata med varandra ibland. Tom är ovanligt artig och försöker vara rolig och charmig. Efter en tid bestämmer han sig för att de ska “förlova” sig, på barnens sätt. Han säger att om de kysser varandra så betyder det att de är ett par. Becky är först lite blyg, men hon gillar tanken på att de ska höra ihop. De kysser varandra försiktigt, och Tom säger att nu är de förlovade och alltid ska vara tillsammans. Becky ler och verkar glad. Tom är lycklig och känner att han har vunnit hennes hjärta.

Men snart blir det problem. Becky får av en slump veta att Tom tidigare har varit “förlovad” med en annan flicka, Amy Lawrence. Hon blir genast arg och känner sig lurad. Hon tycker att Tom borde ha berättat det. Tom försöker förklara att det inte betyder något längre, men Becky vill inte lyssna. Hon vänder sig bort från honom och säger att hon inte vill prata. Tom blir ledsen och känner att han gjort bort sig. Han försöker hitta ett sätt att få henne att förlåta honom, men just nu är hon för sur.

Medan hans hjärta är tungt träffar Tom sin vän Huckleberry Finn, som kallas Huck. Huck är en pojke som lever fritt utan strikta regler. Han går ofta barfota, sover ute ibland och gör vad han vill. Många vuxna tycker att han är ett dåligt inflytande, men Tom gillar honom. En kväll berättar Huck om en gammal ritual som sägs kunna bota vårtor. Den måste göras på kyrkogården mitt i natten. Tom tycker att det låter spännande och säger att han vill följa med.

När det blir mörkt smyger Tom ut från huset. Han och Huck möts vid ett träd och går tillsammans till kyrkogården. De har med sig en död katt, som är en del av ritualen. De pratar tyst och skrattar lite nervöst, för kyrkogården är en skrämmande plats på natten. När de kommer fram till en grav börjar de utföra sin ceremoni. Men plötsligt hör de röster. De gömmer sig snabbt bakom några buskar och tittar fram.

De ser tre män. En av dem är Injun Joe, en farlig man som många i staden är rädda för. De andra två är Dr. Robinson och Muff Potter. Det verkar som om de gräver upp en grav. Huck och Tom tittar i tystnad, men snart börjar de tre männen bråka. De hör hur Dr. Robinson och Muff säger hårda ord till varandra. Plötsligt tar Injun Joe fram en kniv. I ett ögonblick attackerar han Dr. Robinson och hugger honom. Dr. Robinson faller till marken och rör sig inte mer. Tom och Huck är chockade och skräckslagna.

Det blir ännu värre när de ser hur Injun Joe skyller mordet på Muff Potter. Muff är förvirrad och verkar full. Han förstår inte riktigt vad som händer. Injun Joe säger att Muff var den som dödade doktorn, och när Muff vaknar till lite senare, börjar han tro på det själv. Tom och Huck inser att de just sett ett mord och att en oskyldig man blir anklagad.

När männen lämnat platsen springer pojkarna hem så fort de kan. Hjärtat slår hårt och de vågar inte stanna. Nästa dag träffas de i hemlighet. De pratar om vad de sett och kommer fram till att de inte kan berätta för någon. De är rädda att Injun Joe skulle komma efter dem och hämnas om han fick veta att de sett allt. De bestämmer sig för att svära en ed – de ska aldrig berätta för någon om vad som hände på kyrkogården. De säger orden högt och lovar att hålla dem, även om det känns fel att låta Muff Potter sitta i fängelse.

Kort efter händelsen blir Muff arresterad. Han är förvirrad och accepterar skulden, även om han inte minns att han gjorde något. Staden blir upprörd och många vill att han ska straffas hårt. Tom och Huck känner sig dåliga inombords. De vet att Muff är oskyldig, men de vågar inte säga sanningen. Varje gång de ser Injun Joe på gatorna känner de en isande rädsla. De är säkra på att han skulle kunna skada dem om han misstänkte att de visste något.

Tom börjar sova dåligt på nätterna. Han drömmer om händelsen på kyrkogården och vaknar kallsvettig. Huck är också orolig, men försöker visa mod. Båda pojkarna förstår att detta är ett av de farligaste äventyr de någonsin varit med om, och att det inte finns någon enkel väg ut. De önskar att de kunde hjälpa Muff Potter, men de fruktar Injun Joe mer än något annat.

Pirater och hjältemod

Efter händelserna på kyrkogården känner Tom och Huck att livet i staden har blivit tungt. De är ständigt rädda att möta Injun Joe, och de är trötta på alla regler och krav från vuxna. En dag får Tom en idé. Han vill rymma bort för ett tag och leva som en fri man. Han berättar om sin plan för sin vän Joe Harper, och såklart också för Huck Finn. De tre pojkarna bestämmer sig för att rymma till Jacksons ö, en liten ö mitt i floden. Där tänker de leva som pirater, utan regler, utan skola och utan någon som säger åt dem vad de ska göra.

En kväll samlas de i hemlighet. De tar med sig mat, fiskeredskap och några enkla saker de kan behöva. De stjäl också en liten flotte för att ta sig över floden. När de lämnar stranden känner de en blandning av glädje och spänning. Vattnet glittrar i månskenet, och snart är de framme vid Jacksons ö. De gör upp en eld, lagar mat och pratar om hur de ska leva som riktiga pirater. Tom säger att de måste ha piratnamn, och alla väljer ett. De lovar att aldrig avslöja var de är.

De första dagarna på ön är som ett äventyr. De fiskar, simmar, jagar smådjur och leker att de jagar fiender på havet. Ingen vuxen stör dem, och de känner sig fria. Men samtidigt händer något i staden. När pojkarna försvinner börjar folk leta efter dem. Man hittar deras flotte som drivit bort, och många tror att pojkarna drunknat i floden. Snart går ryktena i hela St. Petersburg om att de är döda. Föräldrar och vänner är ledsna, och faster Polly är förtvivlad.

En natt bestämmer sig Tom för att smyga hem i hemlighet och se vad som händer. Han simmar tillbaka över floden och tar sig försiktigt till huset. Genom fönstret ser han faster Polly och Sid sitta där. Hon gråter och säger hur mycket hon älskar Tom, trots alla hans bus. Hon önskar att hon fått chansen att säga det till honom innan han “dog”. Tom blir rörd och känner ett sting av dåligt samvete. Han inser att hon verkligen bryr sig, även om hon ofta skäller på honom. Han smyger tillbaka till ön utan att någon märker honom, men nu har han en ny plan.

När han kommer tillbaka till de andra pojkarna berättar han vad han sett och hört. Han säger att de ska göra något riktigt speciellt: de ska dyka upp på sin egen begravning. Idén får alla att skratta och känna sig busiga. De bestämmer att de ska vänta tills söndagen, då alla är i kyrkan. Då ska de smyga in mitt under gudstjänsten och överraska alla.

Söndagen kommer. Kyrkan är full av människor som sörjer de tre pojkarna. Prästen håller en predikan om deras liv och hur mycket de kommer att saknas. Folk gråter, och många säger högt att pojkarna var speciella. Plötsligt öppnas dörrarna, och där står Tom, Huck och Joe, levande och leende. Alla blir först chockade, sedan glada och överraskade. Faster Polly springer fram och kramar Tom hårt. Folk skrattar och gråter på samma gång. Pojkarna får massor av uppmärksamhet och känner sig som hjältar.

Efter äventyret på ön återgår livet till det normala, men Tom märker att Becky Thatcher fortfarande är lite avvisande efter deras tidigare bråk. En dag i skolan råkar Becky göra något som kan få henne i stora problem. Hon är i lärarens kontor och tittar i hans fina bok, som han är mycket rädd om. Av misstag river hon en sida. Hon blir rädd och inser att om läraren får veta att hon gjort det kommer hon att få ett hårt straff. Tom råkar se vad som hänt och förstår direkt att hon behöver hjälp.

När läraren upptäcker den trasiga sidan blir han arg och frågar vem som gjort det. Becky sitter tyst och ser orolig ut. Då kliver Tom fram och säger att det var han som gjorde det. Läraren tror på honom och ger honom en utskällning, men Becky är lättad och tacksam. Efteråt tackar hon honom och säger att hon förlåter honom för allt. Deras vänskap är hel igen.

Samtidigt närmar sig dagen för Muff Potters rättegång. Hela staden är nyfiken och många är säkra på att han är skyldig, även om några tycker synd om honom. Tom kämpar med sitt samvete. Han vet att Muff är oskyldig, men han minns också eden han och Huck svor. På nätterna drömmer han mardrömmar om Injun Joe. Men när han ser Muff Potter sitta ensam och ledsen i fängelset, känner han att han inte kan vara tyst längre.

På rättegångsdagen fylls salen med människor. Vittnen kallas fram och åklagaren ställer många frågor. Allt pekar på att Muff är skyldig. Till slut kallas Tom till vittnesbåset. Alla tittar på honom, och hans hjärta slår hårt. Han tvekar en stund, men sedan tar han ett djupt andetag och berättar vad han sett den där natten på kyrkogården. Han säger att det var Injun Joe som dödade Dr. Robinson, och att Muff inte hade något med det att göra.

Rummet blir tyst. Många ser chockade ut. Muff Potter blir rörd och tårögd. Men innan någon hinner stoppa honom springer Injun Joe ut ur rummet. Han flyr så snabbt att ingen lyckas fånga honom. Staden är i uppror. Vissa är rädda för att han kan komma tillbaka och hämnas, men samtidigt är de tacksamma för att Muff Potter nu är fri.

Tom känner både lättnad och oro. Han är glad att han berättade sanningen, men han vet att Injun Joe nu vet att han avslöjats. Det betyder att faran kanske inte är över. Men för stunden är han en hjälte i staden, och många beundrar hans mod.

Skattjakt och fara

Efter rättegången mot Muff Potter försöker Tom och Huck återgå till ett mer normalt liv, men äventyrslusten finns kvar. De känner att något spännande fortfarande väntar dem. En dag bestämmer de sig för att leta efter en gömd skatt. Det går rykten i staden om att pirater, rövare och andra skurkar har gömt guld och silver i skogar, grottor och gamla hus. Tom och Huck tänker att det vore fantastiskt att hitta en skatt och bli rika. De tar med sig en spade och en hacka och börjar gräva på olika platser där de tror att skatten kan finnas.

Efter några dagar utan resultat kommer de till ett övergivet hus en bit utanför staden. Huset ser gammalt och fallfärdigt ut. Dörrarna hänger löst, och fönstren är trasiga. De bestämmer sig för att gå in och titta. De smyger försiktigt upp för trapporna och kikar in i rummen. Plötsligt hör de steg och röster. De gömmer sig snabbt på vinden och tittar ner genom en springa i golvet. Två män kommer in i huset. Den ena är utklädd till en dövstum spanjor, men Tom och Huck känner igen honom direkt – det är Injun Joe. Den andra mannen är hans partner.

Pojkarna håller andan. De ser hur männen pratar om något och sedan börjar gräva i golvet. Till slut tar de fram en låda fylld med guldmynt. Mynten blänker i ljuset, och Tom och Huck kan knappt tro sina ögon. Injun Joe säger att de ska gömma guldet på ett annat ställe där ingen kan hitta det. Pojkarna förstår att om de kan följa efter männen senare, kan de kanske själva få tag på skatten. Men just nu vågar de inte röra sig, för om Injun Joe ser dem är de i livsfara.

Senare bestämmer Huck sig för att försöka följa efter Injun Joe och hans partner för att se vart de tar vägen med guldet. Han smyger efter dem i mörkret, håller sig på avstånd och gömmer sig bakom träd och stenar. Efter en stund hör han något som får honom att stelna till. Männen pratar om änkan Douglas, en rik kvinna som bor i utkanten av staden. Injun Joe säger att han har något emot henne, eftersom hennes avlidne man en gång varit elak mot honom. Han vill hämnas genom att skada henne och förstöra hennes hem. Huck blir skräckslagen och inser att han måste göra något.

Huck springer så fort han kan för att hitta hjälp. Han vill inte att någon ska veta att det är han som avslöjat planen, så han knackar på hos en granne till änkan Douglas och berättar i hemlighet vad som är på väg att hända. Grannen samlar snabbt några män från staden, och de beger sig till änkans hus. När Injun Joe och hans partner kommer dit blir de överraskade av männen och tvingas fly. Huck håller sig gömd, men han ser att änkan Douglas är oskadd. Han känner en stor lättnad och stolthet över att han räddat henne.

Samtidigt är Tom med på en stor picknick som ordnas för barnen i staden. Becky är också där, och de två håller sig nära varandra under dagen. Picknicken är full av skratt, lekar och god mat. När eftermiddagen kommer bestämmer några av barnen att de ska gå in i den stora grottan nära floden. Grottan är känd för sina många gångar och mystiska rum. Tom och Becky följer med och utforskar tillsammans med de andra. Men efter en stund vandrar de iväg själva, nyfikna på att se mer.

De går längre och längre in i grottan, tills de plötsligt inser att de inte vet vägen tillbaka. De försöker hitta utgången, men varje gång de tar en ny gång verkar den bara leda djupare in i mörkret. Till slut är de helt vilse. De har inga vuxna med sig och ingen mat eller vatten. Timme efter timme går, och de blir trötta och hungriga. De försöker spara på ljuset från deras ljusstickor, men det blir allt mörkare omkring dem. Tom försöker vara modig för Beckys skull, men han känner också rädslan krypa närmare.

Dagarna går och deras krafter blir svagare. De hör droppande vatten och ekon i grottan, men ingen människa. Ibland tycker de att de ser rörelser i skuggorna, och en gång ser Tom något som får hans hjärta att stanna – Injun Joe är också i grottan. Han verkar inte se dem, men Tom vet att det betyder att faran är ännu större än han trott. Han väntar tills han är säker på att Injun Joe gått, och sedan fortsätter han leta efter en väg ut.

Till slut, när de nästan tappat hoppet, ser Tom ett svagt ljus långt borta. Han följer det genom smala gångar och klättrar över stenar. Till slut når de en liten öppning som leder ut till floden. Solens ljus bländar dem, men de är fria. De stapplar tillbaka till staden, där de blir mottagna som hjältar. Alla trodde att de var döda, och både Becky och Tom får massor av omsorg och beröm. Tom känner sig stolt över att han lyckades hitta vägen ut och rädda dem båda.

Hemligheten i grottan

Efter att Tom och Becky blivit räddade ur grottan börjar staden prata om hur farlig platsen är. Många vuxna tycker att något måste göras för att förhindra att fler barn eller turister går vilse där inne. Domare Thatcher, som är Beckys pappa, bestämmer sig för att låsa grottan. Han ordnar så att den stora porten vid ingången stängs med tunga dörrar och ett rejält lås. Ingen ska kunna komma in utan tillstånd. Alla tycker att det är en bra idé, för de minns hur nära det var att Tom och Becky inte överlevde.

Några dagar senare pratar Tom med domaren och får höra att grottan nu är helt stängd. Då får Tom en kall känsla i magen. Han minns hur han såg Injun Joe inne i grottan när han och Becky var vilse. Han inser plötsligt att om grottan är låst nu, då måste Injun Joe fortfarande vara där inne. Han berättar snabbt vad han sett, och en grupp män från staden ger sig av för att kontrollera.

När de öppnar grottans portar blir deras farhågor bekräftade. Där inne, nära en av de djupare gångarna, hittar de Injun Joe död. Han har inte haft något att äta eller dricka på många dagar och har dött av svält. Nyheten sprider sig snabbt, och många i staden känner en blandning av lättnad och sorg. Lättnad, för att han inte längre är ett hot mot någon. Sorg, för att det är ett tragiskt slut, även för en man som gjort så många onda saker.

För Tom och Huck betyder Injun Joes död något mer. De börjar genast tänka på guldet de sett honom gräva upp tidigare. Om han inte hann ta det långt bort, måste det fortfarande vara gömt någonstans – och mest troligt i grottan. Tom berättar sin idé för Huck, och de bestämmer sig för att återvända dit. De får nycklarna till porten från domaren och beger sig in med facklor, rep och säckar att bära guldet i.

De går djupt in i grottan, längre än de gjort tidigare. Tom minns vägen från när han och Becky var vilse, och han leder Huck till en smal gång där han tror att guldet kan finnas. Efter en stunds letande hittar de en liten öppning bakom några stora stenar. De klättrar in och upptäcker en gömma – där ligger en låda med guldmynt, precis som de sett tidigare. De kan knappt tro sina ögon. Mynten glänser i facklornas sken, och de känner sig som de rikaste pojkarna i världen.

De tar med sig lådan tillbaka till staden. När guldet räknas visar det sig vara värt en enorm summa pengar. Eftersom pojkarna är unga bestämmer stadens ledare att pengarna ska investeras åt dem, så att de får avkastning och kan leva gott när de blir äldre. Alla i staden gratulerar dem, och de blir ännu mer berömda än de redan var efter äventyret i grottan.

Under tiden har änkan Douglas inte glömt att det var Huck som räddade henne från Injun Joes planerade attack. Hon känner stor tacksamhet och vill belöna honom på ett speciellt sätt. Hon erbjuder sig att adoptera Huck och ge honom ett ordentligt hem. Huck går med på det till en början, men snart märker han att livet som “civiliserad” inte passar honom. Han måste tvätta sig varje dag, gå i fina kläder, sitta still vid bordet och äta på bestämda tider. Han får inte röka sin pipa när han vill, och han måste använda artiga ord till alla vuxna. För Huck, som alltid levt fritt och gjort som han vill, känns det som ett fängelse.

En dag rymmer Huck från änkans hus och gömmer sig. Tom hittar honom och frågar varför han lämnat. Huck förklarar att han inte står ut med det “civiliserade” livet. Han säger att han hellre vill sova ute under stjärnorna och leva på sina egna villkor. Tom lyssnar och försöker övertyga honom att stanna. Han säger att han har en idé som kanske gör allt lättare för Huck.

Tom berättar att han planerar att starta ett rövarband. Han ska vara ledare och vill att Huck ska vara med. De ska inte vara riktiga skurkar som skadar folk, utan mer som äventyrare som hittar gömda skatter och utforskar farliga platser. Huck gillar tanken. Men Tom säger att för att vara med i rövarbandet måste man vara “respektabel” och ha ett fast hem, så att folk inte misstänker något. Det betyder att Huck måste fortsätta bo hos änkan Douglas, åtminstone tills bandet är redo.

Efter lite tvekan går Huck med på det. Han inser att om han stannar hos änkan kan han fortfarande planera äventyr med Tom, och det låter mycket bättre än att vara ensam. Änkan Douglas är glad att han kommit tillbaka, och hon lovar att försöka låta honom ha lite mer frihet. Huck ler när han tänker på alla framtida äventyr, och Tom är nöjd över att ha övertalat honom.

På så sätt slutar historien om Tom Sawyer – åtminstone för den här gången. Tom och Huck har upplevt faror, spänning och vänskap som få andra. De har blivit rikare än de någonsin drömt om, och även om de nu lever i en liten stad med många regler, vet de att äventyren alltid finns där ute och väntar på dem.